Longing for friday
Tjurig? Ja visst...
Idag har jag varit riktigt tjurig, vilket det inte bara är jag själv som har märkt utan även andra. Förlåt! Men hur många är inte tjuriga på måndagar egentligen? När det är fem hela dagar kvar till fest eller vila? Jag har i alla fall bestämt mig för att inte fortsätta vara sur hela veckan. I morgon hoppas jag på att Jossan är súgen på att följa med till friskis och svettis med mig. Jag hade nämligen tänkt ta mig dit och bränna lite kalorier.
När det är mörkt ute och jag är ensam kommer de, de mörka tankarna och känslorna. Det går inte att skjuta dem ifrån sig, de här tankarna är så väldigt påträngande. Allt jag ser påminner om det som varit. Jag vill glömma allt och gå vidare men trots min beslutsamhet fortsätter bilderna av oss att flacka framför mina ögon. Jag kan inte stänga av, det finns ingen off -knapp. Filmen kommer fortsätta spelas till skivan går sönder... först då kan jag gå vidare.
